Symposium „Mynt, makt och människor – vikingatidens silverpenningar“, Kungliga myntkabinettet, Stockholm, 27 märz 2010: „Vad kan ett globaliserat penningsystem lära av vikingatidens myntväsende?“
Abstract
Frågan vad ett globaliserat penningsystem kan lära av vikingatidens myntväsende må låta märklig till en början. Visst har det gått lite väl mycket tid sedan dess?
Det är dock långt ifrån alla som tycker så. Benjamin J. Cohen på University of California i Santa Barbara är en av dem. Han håller på med International Political Economy och har kommit med följande, som jag tycker väldigt övertygande tanke:
Världens ekonomi är idag globaliserad, vare sig man gillar detta eller inte. Samma sak gäller också för penningsystemet. Penningflöden går världen runt utan att ta hänsyn till nationella gränser. Det resulterar i en väsentlig funktionsförlust av staten. Penningvärde garanteras ju idag av lag, och dessa gäller enbart inom de noga definierade geografiska gränserna av de olika länderna.
Håller man med om detta resonemang så blir slutsatsen att forska långt tillbaka i tiden för att förstå framtiden. Närmare bestämt ska man bege sig till epokerna innan Jean Bodin under 1500-talet formulerade teorin om suveräniteten.
Ett av de få i mångt och mycket globaliserade handelssystem som fanns före detta fanns på vikingatiden. Det är således bara logiskt att fundera kring hur vikingatidens myntväsende fungerade. Hur ter sig till exempel fenomenet att man fritt kunde välja mellan de första ”egna” svenska mynt och en hel del anglosaxiska, arabiska och tyska mynt? Och hur skulle Friedrich Hayek ha ställt sig till den frågan? Som bekant förordade han privat penningproduktion där konkurrensen mellan valutorna skulle leda till mindre inflationsrisk. ”Choice in Currency” heter en grundläggande uppsats som Hayek publicerade i detta samband.
Det är bara ett exempel på anknytningspunkter mellan Vikingatiden och idag, men jag hoppas att det kan illustrera åt vilket håll jag tänker inrikta föredraget.